you're such a mess

vänta flera år på någonting du nästan gett upp. helt plötsligt ligger han bredvid dig, och du känner att ni andas i samma takt. du varken ser eller hör omvärlden, du är som förblindad av hans djupblåa ögon. stanna upp världen. klockan är långt över midnatt men dina ögon kan inte riktigt blunda, vill inte riktigt somna, än. du ser på honom, och beundrar hans utstrålning, är det lagligt att vara så vacker? sätter dig upp så att du ser han uppifrån, kan inte sluta inspektera. vill inte missa någonting av hans ansiktsdrag. låt det aldrig ta slut? han känner sig nog iaktagen fast han nästan somnat, och öppnar ögonen och ser dig rakt i ögonen. han ler, ena skrattgropen skymtar. det är ju nästan helt mörkt i rummet, ändå ser du hans skrattgropar. längtan, håll mig han andas djupt och håller om din midja. du rör dig inte nu, tätt intill hans hugo boss luktande hals. du vill inte bryta förtrollningen. är du fortfarande vaken? under täcket ni delar känns det som sommar. det är alltid vinter när du ligger under täcket själv. alla ljus i rummet släckte ni för länge sen och du undrar vad klockan är. tänker på det där han sa innan. jag kan tänka mig att du är väldigt söt när du sover. lägger armarna om honom och känner rädslan för att bli lämnad komma krypande. varför måste du alltid få lida, varför måste allt bra som händer dig ta slut så fort? han besvarar dina desperata försök att få honom att stanna kvar föralltid. han håller om dig hårt. jag vill stanna i dina armar, föralltid and alltid som du uttalade det. fönstret blir ljusare och det börjar bli morgon, klockan närmar sig halv åtta och du har fortfarande bara sovit en kvart. du vågar inte vara lycklig. du är bättre än väntat. tillslut somnar du, och när du timmar efter vaknar, vaknar du upp med ettt ansikte som ler barnligt och kittlar dig i sidan och säger; jag hade rätt.