lovers are lonley

oj.. en ny blogg igen.
och inte vilken blogg som helst, en ÖPPEN :)

tänkte iallafall tillägna första inlägget till världens bästa.
och det är sjukt, men för varje gång vi träffas så förändrar han
mig på något sätt. jag vet, jag känner mig kristen och det låter väl
så antaligen också men det ÄR något med honom som gör att
allt han rör vid blir fint på något sätt. skulle nog inte klara mig utan honom

imorgon ska jag simon och julia se på fotboll i kungsan.
puss


Kommentarer

vi är förlorare vi två:

du:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

www:

text:

Trackback
RSS 2.0